Hello buddy, how are you?
Vandrades vid ett turistråk i Phuket så råkar man i princip alltid ut för dom sjukt irriterande pakistanierna som försöker få en att sy upp en skjorta eller kostym.
Dom står utanför på gatan och trycker upp ofrågat upp kardan i ens hand och säger ”Hello buddy! How are you? Where are you from?”. Hatar verkligen det. Tydligen fungerar det att dra in folk på det här sättet, annars skulle dom väl inte göra på det här sättet.
Själv ignorerar jag bara dom eller om någon tar tag i mig så väser jag bara fram ett ”Don’t touch me!”. Var dock med om en rätt så komisk händelse. Vandrade runt vid strandgatan i Patong då jag blir ”inryckt” hos en skräddare.
Väl inne i affären så frågar han lite standard frågor som om var jag kommer ifrån. Som alltid så har dom en kusin i Sverige och kan lite svenska meningar. Började prata om mat, och frågade lite om var han själv brukade gå och äta. Efter en stund så skickade han iväg någon springpojke som kom tillbaks med seekh kebab som vi mumsade i oss.
Istället för att sälja en skjorta eller kostym så bjöd han på mat. Lustigt det där. Kom dock in några dagar senare och sydde upp en schyst kinesisk skjorta efter löjligt hårt prutande. Affären avslutades med mat även denna gång.
Livet är verkligen inte alltid så inrutat som man kan tro.
x
Då funkade hans knep alltså? Han fick lägga ut 1-2 kronor på kebab åt dig och det slutade med att du sydde upp en skjorta för, 30 kr? Ganska bra profit för honom då ju! Hoppas maten smakade och att skjortan sitter som en smäck!
Hehe. Jo det fungerade. Fast jag kunde ju lika gärna struntat i det hela också. Men. Mat fungerar alltid på mig.
En engångshändelse dock.