Storm-ön och abborrarna
Hjälmaren. Jag, min morbror och min far på en liten motorbåt. Jag är runt 4-5 år gammal (dvs runt 1979-1980), och tycker allt är jättekul. Vi hade fiskat abborre under dagen på en brygga som vars omgivning bestod av skriande fiskmåsar och blå himmel med glimmande sol. En klassisk svensk sommarscen.
Vi var på väg hem i båten, då vädrets makter tyckte att det fick vara nog med det fina vädret. Dom mörka molnen bredde hotfullt ut sig över den tidigare så blå och klara himlen. I fjärran hördes det dova mullret från den annalkande åskan. Där satt vi. Tre personer i en liten båt mitt i den stora sjön Hjälmaren.
Helt plötsligt började Zefyros makter riktas mot vår lilla båt. Vinden blev stark, och vågorna högre och högre. Åskan var nu ikapp oss. Min pappa och min morbror berättade många år efter att dom var livrädda. Jag hade däremot bara suttit och flinat, och tyckt att allt var fantastiskt kul.
Utlämnade till vädrets grymma makter till trots, så lyckades vi till slut hitta en säker hamn i form av en liten ö. Denna ö döpte jag till stormön.
Eftersom vi var både blöta, kalla och hungriga så bestämde min pappa sig för att få igång en eld. Som tur fanns det ett vindskydd med grillplats på ön. Nu vet jag inte riktigt hur han lyckades, men en eld fick han till. Vi rensade abborrarna och trädde på fisken på improviserade grillspett som vi hittade på marken.
Det blev grillad abborre med en smörklick på, som vi åt med händerna. Till det hade vi knäckebröd och hallonsoda från farmors jordkällare. Det smakade gudomligt.
Efter ett tag så bedarrade ovädret, och vi kunde fortsätta hem. Det visade sig att vi hade kommit helt ur kurs. Såhär i efterhand inser man att det var en situation som inte var och leka med. Det kunde ha gått riktigt illa.
Häromdagen så satt jag och funderade på vad jag skulle äta. Just då från ingenstans kom minnet av denna händelse upp. Det inspirerade mig att gå ut och köpa färsk abborre, och tillaga något enkelt, men gott. Här är ett recept som kommer från den utomordentliga receptsajten menyse (lite modifierad).
Portioner: ca 4
Passar till: Landstället, eller tanken på en svensk sommar.
Svårighetsgrad: Lätt
Källa:menyse
Ingredienser:
- Ca 600 gr abborre (rensad)
- 6-10 potatisar
- 2 ägg
- 1 knippe färsk dill
- 1 knippe gräslök
- Ca 30 gr smör
- Salt & peppar
Så gör du:
Koka upp saltat vatten i två kastruller. Potatis i den ena och ägg i den andra. Koka både i cirka 7 min. Låt svalna. Sätt ugnen på 200ºC.
Folie: Smöra stora ark av aluminiumfolie. Ett ark per portion. Skär potatisen i skivor och fördela på arken och lägg på filéerna. Hacka ägg, dill och gräslök. Strö över. Smält resten av smöret och häll över. Salta och peppra.
Ugnslaga: Vik ihop folien till små paket. Lägg paketen i ugnsfast form el. på plåt. Sätt i ugn i 15-20 min. Servera med hårt tunnbröd eller baugette. En ljus kall öl passar utmärkt.
Vilken underbar bild och härlig historia. I just love it!
Trevlig historia, och receptet lät gott.
Måste bara få berätta en sak också.
När jag var liten brukade vi lägga ut mjärdar, men det var väldigt sällan vi fick någonting på det viset. Det var mer som en roligt grej och anledning att köra ut med båten en stund. Hursomhelst, en dag så fick vi en jättefångst på 70! stycken abborrar. Det måste ha varit ett helt stim som simmade förbi. När vi sedan lade till vid bryggan och lade upp mjärden blev vår hundvalp så förvånad att han föll ner från bryggan, och från den dagen fram tills han dog vägrade han bada mer än att det just täckte tassarna. Till saken hör att han var en Newfoundland hund, en ras som är känd för sina färdigheter i vattnet.
Varenda gång jag äter eller läser om abborrar så tänker jag på honom…ja, ett lite sidospår men jag kunde inte låta bli