Mattidningar i utveckling?
Jag köper varje månad en drös med mattidningar. Den ständiga favoriten Allt Om Mat, Mat & Vänner, Elle Mat & Vin och Laga Lätt är tidningar som läses och hamnar i tidningssamlaren. Favoritnumren hamnar på en speciell plats i köket, så jag kan komma åt dom snabbt för inspiration.
Men det är något som fattas bland mattidningarna. En sak som slår mig är att alla mattidningar innehåller ungefär samma formula. Ett eller två reportage med leende människor som lagar mat med sina vänner (och gärna någon med barn i sällskapet), recept, produktkoll, frågespalt, reportage om någon som har en ekologiskt bageri i en naturskön plats på landsbygden.
Det är variationer mellan tidningarna. Mat & Vänner slinker gärna in lite varumärkeshistoria samt satsar lite extra på foto och form. Elle Mat & Vin riktar sig till den trendmedvetna innerstads-kvinnan i 30-45 års åldern, och trotjänaren samt alla svenska mattidningars moder Allt Om Mat satsar på bredden.
Är då något fel med det? Absolut inte. Tvärtom. En tidning som Allt Om Mat har under decennier inspirerat och bildat det svenska folket i matlagningens ädla konst. Så det är mycket tradition och kunskap bakom.
Så vad saknar jag? Det är 2008, och kockar är som popstjärnor. Matlagning är ett intresse som är större än någonsin. Tidigare så var matlagning något som var reserverat hemmafrun och husmodern. Numera ses matlagning som ett nöje, och inte ett ok. Är det då inte dags att ta nästa steg?
Jag vill ha ett matmagasin som går mer på djupet. Visst, det skall innehålla en del av dom traditionella bitarna med recept och reportage från middagsbjudningar från kändiskockens gård i Österlen. Men själva tyngdpunkten i tidningen skall vara vass journalistik. Tänk Karin Bojs prisade artiklar i DN om fiskens utrotning. Nu behöver det kanske inte just innehålla endast larmrapporter (det skulle ju känna lite trist för läsaren), utan också matartiklar som verkligen går på djupet. Om det finns en feature på t.e.x kreolsk mat, så skall artikeln innehålla historia, anekdoter och personporträtt. Fokusen skall inte vara på just recepten, utan kulturen runt omkring.
Formen på tidningen skall också vara stramare än normalt och ha dyrare papper. Foto och illustration skall också vara i paritet med artiklarna. För att göra en hyfsat dålig jämförelse, så kan vi ta Aftonbladets fotbollssidor och fotbolls-magasinet Offside. Aftonbladet är mer lättillgängligt och har en större bredd, medan Offside går på djupet. Mer läsning helt enkelt.
Jag är å andra sidan ingen publicist, och är medveten att tidningar/magasin kostar pengar.
Men visst skulle det vara trevligt med en sådan publikation?
Intressant reflektion! Jag håller absolut med dig om en djupare inriktning! Det är sällan man ”lär” sig något om bakgrund, historia etc i en tidning som är relaterat till ett specifikt ämne, då får man hänga på forumen här på nätet istället! Ha en bra dag!
Jo exakt. Ibland önskar jag att vi hade samma tidningsmarknad som i England, där mindre upplagor i nischade ämnen fungerar bättre än i Sverige.
Fast å andra sidan finns det ju ett betydligt större kundunderlag.