Det antroposofiska jordbruket
Jag gick häromdagen och inhandlade kikärtor från Saltåkvarn. Jag skall erkänna att den enda anledningen jag köpte just Saltåkvarns kikärtor, var att kikärtorna kom i en snygg retroförpackning.
Eftersom Saltåkvarn begagnar sig åt biodynamiska metoder så var jag sugen på att ta reda på vad det egentligen innebär. Jag har hört mycket om det, positiva åsikter främst från min f.d kollega som är uppväxt ute i Järna, och negativa från min bror, och till lika del Matbloggskollega Mikael, som har gått några år i Waldorfskola i Järna.
Biodynamik, är trots sitt ”vetenskapligt” klingande namn, en metod som är antroposofisk. Läran är enligt grundaren Rudolf Steiner en ”ockult” sådan (vilket nog en antroposof i dag inte skulle vilja kalla läran). Den kom till början av 1900-talet då Steiner bröt med teosofin, som i sin tur kommer från spiritismen.
Den biodynamiska odlingen grundar sig mycket på Steiners föredrag om jordbruk som baserar sig på ockulta idéer. Idéerna gavs sedan ut i boken ”En lantbrukskurs”, och spreds i antroposofiska kretsar . Den går ut på att genom att använda sig av ett kretsloppstänkande, och att skapa ett fullständigt kretslopp i minimal skala. Gödningsämnen prepareras enligt ett system som är närbesläktat med astrologi. Gödningen sker beroende på hur vissa planetkonstellationer står sig för att få korrekt effekt.
Om man bortser från idéerna om kosmisk och terestrisk påverkan, så är biodynamisk odling i grunden ekologisk. Kritiken som riktas mot metoden är just att den innehåller saker som inte har bas i modern vetenskap, samt att det från vissa håll har framkommit kritik mot djurhållningen (främst att behandlingen av sjuka djur baseras på den antroposofiska medicinen skall väljas enligt andliga egenskaper). Det sistnämnda har dock inte varit på tapeten i Sverige så vitt jag vet.
För att citera:
Kunskap om i det sinnliga verkande översinnliga kosmiska krafter har lett till användande av livsförstärkande medel (i dagligt tal kallade biodynamiska preparat) hämtade ur naturen med syfte att förbättra jordens bördighetsegenskaper, växternas motståndskraft mot skador och sjukdomar samt höjande av livsmedlens värde som näring för människan.
Antroposofiska sällskapet
Problemet i det ligger väl att det inte (så vitt jag känner till) något vetenskapligt dokumenterade undersökningar som stöder dessa påståenden. Så vad är då dessa ”livsförstärkande” medel?
Vi kan kolla på några av dessa ”livsförstärkande” medel som har sammanställts av SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet):
503: Kamomillblommor fylls in i tunntarmar från nötkreatur, läggs ned i humusrik mark på hösten och tas upp på våren.
504: Hela växten av brännässla omges av torv och placeras i marken under ett helt år.
505: Småhackade barkbitar av ek läggs i en skalle från något husdjur, omges av torv och grävs ned i marken på hösten på ett ställe där mycket regnvatten rinner förbi.
506: Maskrosblommor pressas ihop, fylls in i bukhinna från nötkreatur, läggs ned i marken på vintern och tas upp på våren.
507: Blommor från vänderot extraheras i vatten.
Därför känner jag mig lite undrande till att en del politiker stödjer detta genom vilja ge anslag till biodynamisk odling. I motionen 2001/02:MJ515 Det ekologiska lantbruket, så skriver Matz Hammarström (MP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om öronmärkta resurser till den biodynamiska jordbruksforskningen i Järna.
Samt:
8.1 Biodynamisk odling i Järna
Den biodynamiska odlingen har en lång tradition i Järna. De första odlingarna kom igång redan på 1930-talet. I dag finns här samlat 7 biodynamiska lantbruk och flera biodynamiska trädgårdsföretag med en samlad areal på ca 500 ha. Här finns också en lokal förädling av råvarorna. Sedan 1950-talet bedrivs det en forskning i nära samverkan med de biodynamiska verksamheterna i Järna. Arbetet bygger på grundläggande ekologiska principer, särskilt inriktade på kretsloppsfrågor, resurshushållning och miljö inom jordbruket. För att sprida resultaten bedrivs kurser, föredrag och exkursioner.
Arbetets omfattning begränsas dock av bristen på ekonomiska medel till basresurser. En öronmärkning av resurser till den biodynamiska jordbruksforskningen i Järna är angelägen. Redan nu finns sådana resurser öronmärkta till CUL – Centrum för uthålligt lantbruk vid SLU. Pluralism och mångfald är en förutsättning för en positiv utveckling inom all forskning, och det är utan tvivel till gagn också för forskningen kring ekologisk odling.
Jag är själv för en mer ekologisk syn på jordbruk, och tror det gagnar alla som nyttjar resultatet. Jag tvivlar inte heller på att biodynamiska odlare vill oss väl. Men personligen så ser jag att metoderna skall baseras på vetenskap, och inte något som enligt min mening baseras på en blandning av pseudovetenskap och flummeri.
Jag vet att texten säkerligen kommer röra upp en del känslor bland dom som följer eller sympatiserar med antroposofin. Jag får då redan på förhand be om att hålla eventuella kommentarer på en sansad nivå. Om någon känner att det jag har skrivit är felaktigt, så tar jag givetvis det i beaktande.
Sedan vill jag påpeka att inlägget handlar om biodynamisk odling och inte traditionellt jordbruk. Det är nämligen ett ämne för sig som också kommer tas upp på Matblogg.
Källor och mer läsning:
På jättars axlar – Saltå kvarn och antroposofin
Antroposofisk medicin – en granskning av Sven Ove Hansson. Publicerad i Folkvett nr 2 2002
Antroposofiska sällskapet: Biodynamisk odling
Biodynamiska föreningen: Vad är biodynamisk odling
Jordbruksaktuellt. Biodynamisk professor retar forskarvärlden
Ekologisk mysticism i odlingen. Publicerat i Folkvett nr 3-4/1991.
Johan Ununger, vd på Saltåkvarn kritiserar SLU:s forskningsrapport
Gällande min negsyn så baseras den på att jag inte tror på de ockulta inslagen i jordbruket, dock så går det inte att komma i från att just Saltåkvarn gör fantastiskt goda produkter, som är värt varenda öre.
Sedan vet jag inte hur mycket av grunden kring det ockulta som faktiskt används av Saltåkvarn och hur de ser på de grunder som listas ovan.
Intressant du skriver om biodynamiskt! Jag har studerat, jämfört och analyserat Steiners idéer under närmare ett kvartssekel vid det här laget och kommit fram till att de – t ex jordbruksidéerna – inte alls är ovetenskapliga, tvärtom! Alltså självklart är de djupt ovetenskapliga ur den vanliga materialistiska vetenskapens perspektiv men ur sitt eget perspektiv är de omsorgsfullt utarbetade, kontrollerade, ärligt uppriktiga och hänsynstagande till faktorer som akademisk vetenskap inte skulle drömma om att ens undersöka förekomsten av, än mindre beakta i en studie.
För let’s face it: man kan inte bevisa att en växt är en rent mekanisk och kemisk sak, vilket är den vanliga vetenskapens förgivettagande. Eftersom den TROR att det inte kan finnas något som den inte kan mäta med sina metoder (vilket när allt kommer omkring är rätt ovetenskapligt, eller hur!). Den antroposofiska agronomin RÄKNAR med en objektivt existerande dimension som går utöver det rent fysiska och får i sin forskning resultat som bekräftar detta antagande. Flummiga är de inte, dessa forskare, och de har som sagt hållit på sedan 20-talet och vet vad de gör.
Varför har de inte fått mer cred under åren då? varför har inte antroposofiska metoder blivit en dundersuccé som har slagit ut de andra metoderna?
Delvis har antroposoferna själva underskattat betydelsen av smart och tidsenlig marknadsföring (retroförpackningarna på Saltå är verkligen gammeldags på riktigt, de är inte tänkta att vara ”retro”!!). Delvis har de inte haft resurser eller motivation att dokumentera sitt enastående arbete systematiskt under decennierna. Men det beror också på att de har blivit så kompakt dissade och hånade av det materialistiska vetenskapsetablissemanget! Man har INTE lyssnat till dem. Man har avfärdat ALLT de säger som flum och svammel, JUST för att det inte bygger på ett grundantagande om ett enbart materiellt universum. Då blir det, i samhällets ögon, ”religion” och därmed suspekt. Och framför allt djupt ovetenskapligt. ‘
Men detta, menar jag, är i sig en djupt ovetenskaplig inställning.
Alexander Kieding
Man kan också göra det enkelt för sig och strunta i hokus-pokus-aspekterna för att istället betrakta biodynamiskt odlade produkter som ekologiskt odlade. Alltså produkter som i vart fall inte innehåller kemiska bekämpningsmedel mm. En garant för ett slags jordbruk som i vart fall inte är på kollisionskurs med naturen.
Absolut Peter. Bojkottar inte Saltå Kvarn, vilket det kanske kan tolkas som. Däremot känns det lite underligt att dom skeppar produkter från Tyskland upp till Sverige. Kanske inte direkt dom värsta miljöbovarna. Men ändå.