Matkultur. Kina och Sverige.
Mat
Svensken säger:
”Kycklingfötter? Gristryne? Skorpioner? Hundar? Häst/ox/lammpenis?
Kineser äter allt möjligt.”
- I Sverige äter man nämligen bara det som anses vara ”normalt” (enligt oss själva).
Kinesen säger:
”Kalla grönsaker? Kall mjölk? Knäckebröd? Rå lax? Smör? Mögelost och Lakritsgodis? Svenskar äter allting kallt. Och det där svarta godiset som smakar… väldigt konstigt förstår jag mig inte på.”
- Kinesisk mat handlar om att tillaga maträtter snabbt under hög värme. Kall mat är precis raka motsatsen. Och godis ska vara sött.
Kinesiska turister i medelåldern eller äldre brukar ha problem med att vänja sig vid svensk mat. De äter det inte alls. Enligt deras uppfattning bör mat serveras varmt och färdigtillagat. De äldre kineser uppfattar att det är fel att äta mat som är kall och otillagat.
Unga kineser brukar däremot vara öppna för olika matkulturer. De har vuxit upp i en internationell matmiljö tack vare Kinas ekonomiska tillväxt.
I Sverige vill vi veta vad det är innan vi stoppar in den i munnen. Vi vill inte få i oss det som är konstigt. Kycklingfötter, gristryne, skorpioner, näää det är inget för oss. Vi tycker t.o.m att fransmän är konstiga som äter sniglar.
Jag har en kinesisk vän som inte klarar av att äta köttfärs. Hon tycker att det är världens hemskaste grej. Det kan låta konstigt. Köttfärs är ju ”helt normalt” i de flesta kulturer.
Hon kallade köttfärs för 千刀肉 (Qiān dāo ròu), ”kött som har blivit skuret tusen gånger”. Hon är en djurmänniska och menade att köttfärs är moralisk fel att äta.
Det stödjer djurmisshandel och respekterar inte de döda. Processen handlar om att avliva ett djur, skära av en bit kött från dess lik, sedan dela den i en miljon småbitar. Och vad har djuret gjort för att förtjäna detta?
Köttfärs är någonting vi i Sverige äter mest av i hela världen. Vi har det i våra köttbullar, lasagne, spaghetti, hamburgare………… Det är klart att kineser också äter köttfärs. I Kina använder man köttfärs till Jiaozi, Baozi och Wonton. Min lilla vän är bara ett undantag.
Och ett litet utdrag ur Elvis the comic.
Dagens kinesiskalektion:
中餐 Zhōngcān / Kinamat (Mat från mittens rike)
中 Zhōng / Mitten, Kina
餐 cān / mat, mål, måltid
西餐 Xīcān / Västerländsk mat
西 Xī / Väst
餐 cān / mat, mål, måltid
Läs mer om Kina på Zhao bloggen.
Vill bara berätta att min kinesiske utbytestudent till lägenhetskompis bara gör stekt köttfärs med pytt i panna stora potatis, allt koktes med en skvätt öl. De serverar den rätten alltid när de har middagsbjudningar.Det där udda matsaker som kineser är berömda att äta, det gäller inte alla för de är inte uppvuxen med den sortens mat. Kan även tillägga att de allra flesta kinesiska studenter som kommer hit och pluggar har ganska begränsad med matlagningskunskaper.
Håller med, men samma utvecklingstrend gäller för unga 80, 90-talisterna i Sverige. Hur många är det som kan laga riktig husmanskost?
Jo. Som sagt så finns det mer och mer tidningar, böcker, tv om matlagning. Men folk kan mindre och mindre om matlagning. Jag tror att det hänger ihop med sämre resurser till t.e.x hemkunskap i skolorna, plus att många växer upp med dålig matföring.Jag har en kompis som inte vet hur man kokar potatis. Nu är iofs han denmest bipolära personen jag vet, men ändå.
Jag tror det handlar om tidsprioritet och småbarnsföräldrar inte har den kunskapen att en människas matvanor skapas under barnets första 10 år. Som förälder har man otroligt mycket inflytande, man kan tex säga att lever är äcklig kött eller säga att lever är bra kött. Angående med 80-90 talisterna i Sverige så handlar det nog helt enkelt om att de har aldrig ätit det och vet inte hur riktig husmanskost ska smaka. Det med hemkunskapslektioner får man bara lära sig grundläggande och inte varför man ska göra så.
Absolut. Ang hemkunskapen så är det just det grundläggande som spelar rätt så stor roll. Att kunna grunderna gör att du att kan ta dig vidare. Det är extra viktigt i hushåll där föräldrarna inte lär ut hur man lagar mat till barnen. När jag gick i skolan fick vi en rätt så grundläggande, men bred kunskap om olika råvaror och tekniker. Vilket ledde till att man kunde utveckla sin matlagning på ett enklare sätt. Husmanskost eller ej. Om dom inte lär ut varför man skall göra på ett sätt, ja då har man ju misslyckats totalt med sin undervisning. Det är ungefär som att lära ut matematik med miniräknare från 1:a klass utan att förklara logiken bakom ämnet. Jag har besökt samma skola på senare år, och där har dom ersatt matlagning med någon halvdassig bok från 1982 som visar kostcirkeln. Thats it.
Föräldrarna får helt enkelt ställa krav på att barnen får hjälpa till vid matlagningen.