Att blogga är för många ett sätt att få utlopp för olika behov. En del gör det för att tjäna pengar, en del andra gör det för att bara skriva av sig. Anledningarna att blogga är lika många som det finns människor.

I mitt fall var det för att öva mig att skriva och få utlopp för min kreativitet. I början var vi tre stycken som bloggade. Jag, min bror Mikael och vår vän Niclas. Jag kommer inte ihåg exakt, men jag tror det var Niclas som kom på att vi skulle börja blogga om mat.

Några år senare så var det bara jag kvar. För det är lite så med fenomenet bloggande. Ena stunden så tycker du det är det roligaste i världen, andra stunden så är det bara en källa till dåligt samvete för man inte har uppdaterat bloggen. Att bara lägga in ett recept eller en snabb länk för att få Matblogg uppdaterat ofta har inte varit min sak.

Lisa Förare Winbladh kallade Matblogg för “sporadiskt erupterande”, vilket är en rätt så bra beskrivning på hur det har varit.

Nu stiger jag dock av Matblogg.se och ger mig i kast med nya projekt.

Matblogg läggs däremot inte ner, utan bloggen tas över av den grafiska formgivaren Paul Mellström som har visat stort intresse för bloggens framtid. Det fanns en del bud på vem som i slutänden skulle ta över Matblogg. Men Paul var den enligt mig (och jag tror inte han proteseterar mot det) det bästa valet.

Vi har ett par saker gemensamt. Han är grafisk formgivare (dock med en mycket grymmare CV än mig själv), gillar att resa och utforska olika matkulturer. Har liksom mig ingen direkt koppling till matbranschen, men har ett brinnande intresse för mat.

Så det kommer bli lite av en nystart väldigt snart, vilket är väldigt spännande. Paul kommer förövrigt inom kort presentera sig själv, och vilka tankar han har om framtiden. Jag kommer att ha kvar Matbloggspriset, så vi kommer väl synas ändå hoppas jag.

Eftersom detta är ett avskedsinlägg, så vore det väl kanske på sin plats att göra några små listor med inlägg och saker som är relaterade till Matblogg.

Utvalda inlägg skrivna av mig

Chelo-Kebab. Persik mat med en historia.
Japanskt i Thailand
Det antroposofiska jordbruket
Jamaicansk Ital Food
Bakmaskinens revansch
Mattidningar i evolution?

Början

Vi är Matblogg. Vilka är ni?

Skvaller

Matblogg dras in i kungligt skvaller

Matblogg Globetrotters

Matblogg goes to Thailand
Shirin lär sig fruit carving
Bananpannkakor
Plastmat i Tokyo
Isbjörnsbiff på Svalbard
Matblogg i HongKong

Sist men inte minst ett stort tack till alla som har läst och mejlat. Och ett extra stort tack till:

Mikael Björk Blomqvist, Niclas Sandin, Kinna Jonsson, Lova, BBC-Ian, Jonnhy Friskilä, Shirin Mojabi, Martin Jefflén, Zhao, Tobias Ahlgren, Alexandra Larsson, Ett lingon, Daniel Fritzdorf, Pär Gamlin, Smashing Magazine, Taffel, Tre Tjejer i Köket, Fastfoodlovers, Illva, I mitt Franska kök, Alice Brax, Servitrisen, Vegankrubb, Oderland och alla läsare samt er alla andra matbloggare.

På återseende!

/Christopher

p.s om ni behöver få tag på mig, så kan ni mejla mig på deluxive@gmail.com samt http://www.deluxive.se

Jag har alltid gillat att baka. För ca 20 år sedan kunde man se en yngre version av mig stå i 5-rummaren på Dalagatan och baka både bullar och matbröd.

Jag var nog den enda i min bekantskapskrets som gjorde det på den tiden.

Vad intresset kom ifrån vet jag inte. Pappa var förvisso bagarlärling i tonåren, men det var inga kunskaper som användes i barndomshemmet vad jag kan minnas. Min mamma bakade då och då med mig och min lillebror Mikael som hjälpredor.

Kanske var det där intresset tändes. Eller kanske var det i hemkunskapen i Adolf Fredrik? I hemkunskapen så fick jag jobba självständigt. Lärarinnan visade hur man gjorde, och vi elever följde efter. Hon gjorde inte jobbet åt oss, utan det var vi själva som ansvarade för hur slutresultatet blev.

Några år senare så tacklades intresset av ett par steg. Andra saker var mer intressant. Tjejer, musik, tonårsdramatik och sena nätter som fick mina föräldrar tro att jag var utsänd från helvetet, allt för att göra deras liv så outhärdligt som möjligt.

Men då och då kunde jag ägna mig åt att experimentera med brödbakning. Oftast så blev det rätt så misslyckat. Som den gången jag skulle baka bagels. Jag vet inte riktigt vad jag gjorde för fel. Men det färdiga resultatet liknade mer något som kunde vara rekvisita i en Ed Woods film.

Många år senare så hade intresset försvunnit helt. Mina försök med bakning blev allt som oftast totalt misslyckade. Övre delen av brödet kunde vara nästan perfekt, men nedre delen var förvandlad till kol. Så var det hela tiden. Jag försökte med att grädda brödet i lägre temperaturer, men det spelade ingen roll.

Det var gasugnens fel. Temperaturen i gasugnar är för det mesta väldigt ojämn, vilket inte är så bra om man skall grädda bröd.

Efter ett tag kände jag dock att jag inte kunde vara utan hembakat. Bröden i butikerna kändes sämre och sämre, trots det ökade utbudet. Jag införskaffade mig en bakmaskin (som jag har skrivit om tidigare). Denna japanska uppfinning som gjorde allt så enkelt. I med vätska, mjöl, eventuella kryddor och jäst.

Tryck på en knapp, och så har du ett färdigt bröd efter en stund.

Jag använder inte maskinen så ofta numera. Inte för att jag tycker den är dålig, utan för att jag tröttnade på bröd som såg ut som en förvuxen kub (det kan spela in att jag festade bort degkroken också). Sedan är det lite svårt att göra baugetter och frallor i en bakmaskin.

Jag köpte en baksten. Eller rättare sagt en pizzasten från OBH Nordica. Den var dock av usel kvalité och sprack efter ett par gångers användning. Jag införskaffade mig en lite större sten från Weber, som både var tjockare och av bättre kvalité.

Bröden som bakades på bakstenen blev perfekta. dom kunde lika gärna komma från ett lokalt bageri.

Mitt intresse för att baka hade hittat hem igen. Numera så köper jag nästan aldrig bröd från butiken. Jag bakar allt själv. Brukar ibland gå upp på morgonen och sätta en deg, för att sedan äta nybakat till frukost.

Känslan att ha skapat något ätbart med sina egna händer, och den underbara doften av nybakat bröd är oslagbar.

Oftast så bakar jag till enkla bröd, som småfranska, men ibland så blir det underbart matiga surdegsbröd. När det gäller det sistnämnda så kan jag verkligen rekommendera att gå in på Martin Johanssons blogg Pain De Martin. Bloggen blev vinnare av Matbloggspriset 2008, och har också har släppt en bok om surdeg. Jag har lärt mig det mesta om surdeg genom Pain De Martin.

En annan sak som jag har märkt, är att dom få gånger jag köper bröd i butik, så har jag upplevt att min mage oftast reagerar på ett mindre bra sätt.

Förvisso har jag haft en känslig mage, men efter jobbbyte så har jag inte upplevt några problem, tills jag äter butiksbröd. Vilket får mig att fundera på vad det egentligen är för innehåll i bröden. Men det är en annan historia.

Brödet skall inte innehålla några tillsatser och skall vara bakad med havssalt. Hur mycket havssalt det är i brödet är okänt. Brödet skall enligt Skogaholm ha jäst under lång tid och sedan gräddats i 40 minuter. Skogaholm har också receptet tryckt på förpackningen.

Jag har inte smakat på brödet då jag inte efterfrågade smakprover (bakar allt bröd själv hemma). Men jag har kollat närmare på innehållet.

Ingredienserna består av:

- Mjöl (vetemjöl och siktat rågmjöl)
- Vatten
- Havregryn
- Vetegluten
- Mältat fullkornsvete
- Linfrö
- Vegetabiliskt fett
- Jäst
- Salt
- Surdegspulver av vete

Det låter fantastiskt bra med tanke på att Skogaholms andra bröd inte direkt rena från E-nummer och dylikt. Det enda smolket i den ingrediensmässiga bägaren är det vegetabiliska fettet. Där skulle jag vilja ha lite klarare information om vilket slags fett det är.

Att man endast skriver ut vegetabiliskt fett bland ingredienserna brukar skvallra om att man vill dölja något. Oftast så brukar det “vegetabiliskt fettet” vara omestrad palmolja som tros ha negativa hälsoeffekter samt vara dålig ur miljösynpunkt.

Det är ändå trots plumpen med det vegetabiliskt fettet, kul att tillsats- och konserveringsdebatten som Mats-Eric Nilsson startade med »Den hemlige kocken« börjar ge små resultat. Det här är helt klart ett steg i rätt riktning.

En sak som dock går i helt fel riktning, är att en hel del matbloggares totalt okritiska hållning. En del har postat PR-materialet som det vore dom själva som hade skrivit det.

Det är inte acceptabelt. Ni är inte 13-åriga modebloggare med Stureplansdrömmar.

Mitt råd är att också alltid vara tydlig var du fått produkten från.

Att livsmedelsindustrin använder sig av tveksam marknadsföring är inget som är nytt. Ibland blir det dock bara fel. Semper, som gör barnmat har en produkt ute på hyllorna som heter Banan och mango ekologisk. På burken förkunnar Semper stolt att maten är närproducerad, vilket fick Anne från Annes Food att reagera. Odlar vi banan och mango i Sverige?

Jag skickade vidare frågan till Camilla Björk som är informationsansvarig på Semper om detta. Tydligen så är det inte första gången någon ställer frågan, för svaret jag fick var långt och utförligt, men opersonligt i stil med ”kopiera och klistra in”.

Sempers svar (något förkortat)

Föräldrar som värdesätter ekologiska alternativ ska självklart hitta det hos Semper. Vår barnmat som är ekologisk & närproducerad är tillagad i Sverige – vår ekologiska barnmat på glasburk i Eslöv, ekologisk dryck kommer från Tingsryd och ekologisk välling från Götene. Vi använder svenska råvaror i största möjliga utsträckning. Exempelvis är vår potatis, palsternacka, grädde, nötkött, kyckling, mjölk, ost, morot, lök, skinka och rapsolja inhemsk.

Begreppet närproducerad innebär att all ekologisk barnmat från Semper tillverkas i Sverige. Det är tråkigt om orden närodlad och närproducerad förväxlas, men vi har sedan starten försökt vara tydliga med vad vi menar i vår kommunikation på etiketten, i direktreklam och på webben.

Det vi kan få ut Sempers svar är att kontentan till det hela är att maten är tilllagad i Sverige, och att Semper tycker att det är tråkigt att orden närodlad och närproducerad förväxlas. Att sedan produkter som har tillverkats i Eslöv, Tingsryd och Götene kan kallas för ”närproducerat” för en Stockholmare eller Luleåbo verkar inte spela någon roll.

Vad tycker ni? Har Semper använt sig av vilseledande marknadsföring?

Han kunde ha varit tagen från en gammal 50-tals film. Ytterst korrekt klädd samt en prydlig hatt lite på sniskan, och med en utstrålning som Humphrey Bogart i Casablanca. Mannen som stod framför honom såg inte lika prydlig ut. Ansiktet bar spår av många års grälsjuka och trötthet på det mesta.

Hans 7-dagars skäggstubb såg ut att vilja åka på en semester, och möta sin gamle vän rakkniven. Två män utan någon som helst gemensam nämnare.

Nu stod båda och stirrade på mig som jag skulle ha varit från en annan planet. Några sekunders tystnad och ökat stirrande tog vid. Till slut så talade mannen med det grälsjuka ansiktet.

- For fanden da også! Du kan ikke bare komme her og bestille en ting, og så når du har fået, hvad du vil skifte mening. Dette er ikke Sverige!

Humphrey Bogart ville också göra sig hörd. Med en kommunikationsvariant bestående av teckenspråk blandat med danska och fantasisvenska fick han fram budskapet att svenskar är dumma i huvudet.

Orsaken till denna utskällning och hur jag lyckades bli en utstirrad stackars svensk, var att jag hade beställt en röd pölse. Redan vid beställningen så hade den mannen med det grälsjuka ansiktet muttrat.

Efter jag hade beställt så fick jag ett korvpapper, och en röd varmkorv i mitten. Några sekunder senare så var den dansk-svenska kulturkrocken ett faktum. Jag hade frågat var brödet var, och om jag kunde få ett sådant. Det kunde jag inte. För jag var en dum svensk.

Jag tog mitt korvpapper och min pölse och avlägsnade mig raskt från platsen. I mitt huvud så uppspelades flera scener med Ernst-Hugo Järegård från Lars Von Triers Riket. Det kändes bättre så. Kvällen var klar, och krogarna började komma till liv.

Köpenhamn låg för mina fötter. Pölsemannen och Humprey Bogart var nu endast karaktärer inlåsta i minnet under avdelningen ”anekdoter till senare tillfälle”.

Allt kändes bra.

Nu har vi dessutom släppt www.matbloggspriset.se för 2009. Har varit en hel del arbete, men roligt sådant. Är personligen mycket nöjd. Så passa på att gå in och nominera din favoritmatblogg nu!

Den engelske kocken Keith Floyd, mer känd för tv-tittarna som ”Floyd” avled i en hjärtattack under måndagen. Han hade så tidigt som i mitten av juni fått diagnosen magcancer, och hade enligt rapporter genomgått 5 st operationer som avlägsnade 90% av cancern.

Floyd var blev känd i bland många som en av dom första ”moderna” tv-kockarna. Hans lite ruffiga och direkta stil och fabläs för alkoholhaltiga drycker separerade honom från dom flesta kockar i tv-rutan. Med många framgångsrika kockböcker och tv-program, så följde en ökad press och med det ett ökat alkoholintag.

Det är ingen underdrift att säga att den gode Floyd var gravt alkoholiserad. Han tog ofta rejäla glas med whisky eller vin i under programmen. När han besökte Sverige för sitt tv-program så skulle han laga kräftor, varav han häller ut dom på marken (bortklippt). När inspelningen var klar, fick han enligt uppgift bäras bort av sitt inspelningscrew för att han var så plakat att han knappt kunde stå på benen.

I slutet av sin aktiva tv-karriär så drack han i genomsnitt 2 flaskor starksprit om dagen. 2004 så körde han ratfull och kraschade med sin bil.

Mot slutet så fastnade han för Thailand, och öppnade restaurang i Patong på Phuket. Ända fram till sin bortgång så jobbade han med att öppna upp nya restauranger.

Keith Floyd efterlämnade en son och en dotter.

Vila i frid.

Andra bloggar om Keith Floyd

http://tabberaset.blogspot.com/2009/09/fulle-kocken-keith-floyd-dod.html

Lite klipp med Floyd efter hoppet.

Youtubeklipp med Floyd

Click here to view the embedded video.

Click here to view the embedded video.

Click here to view the embedded video.

Click here to view the embedded video.

Click here to view the embedded video.

Click here to view the embedded video.

Click here to view the embedded video.

Click here to view the embedded video.

Jag har inte kvar mitt jobb på Macoteket längre. 5 år blev det. Jag och många kollegor med mig fick gå p.g.a dålig lönsamhet. Finanskrisen uppgavs som skälet.

Det kanske var ett av skälen, men knappast inte det främsta skälet. Det är alltid populärt att skylla på yttre omständigheter när det mest beror på inre sådana.

Jag skall inte gå in på så många detaljer, men kan säga att vi bytte chefer för något år sedan. Från att varit ett lag som umgicks på fritiden (och drog in pengar), till oerfarna chefer som skapade ett “vi och dom”. Klassiker. Dessutom fick vi fler och fler chefer (dom är kvar) som folk inte riktigt visste vad dom gjorde.

När någon var sjuk så kunde någon av cheferna med oklara arbetsuppgifter åka hem till personen i fråga och undra om dom verkligen var sjuka. Låter rätt så friskt.

Eller att en chef ringer till en sambo till en av säljarna och frågar ut henne om den anställdes privatliv.

Att det var lönestopp i 3 år (inte ens reallöneökning) var inte något som var kul, när dom öppnade och stängde butiker som det inte fanns någon morgondag.

Vill man ens jobba på ett sådant ställe? Knappast inte. Nu behövde man inte säga upp sig, utan fick gå med 3 månaders arbetsbefriad uppsägning. Facket var inblandat (då Macoteket klart och tydligt kringgick turordningsreglerna), men dom gjorde absolut ingenting.

Många av oss som fick gå tillhörde dom allra mest erfarna och kunniga i företaget. Men det var väl att vi också i egenskap av erfarenheten vågade kritisera affärsbeslut som togs. Vi var helt enkelt obekväma av olika anledningar. För anledningen att vi kritiserade olika beslut var att vi brydde oss om företaget. Det var tidigare som en andra familj. När nya människor kommer in och tar beslut så usla att man baxnar, då reagerar man. Tidigare var det alltid högt i tak, nu var det slut med det.

Dagen efter vi fick gå så tog dom in extraarbetare för att fylla våra platser. Det var tre månader sedan.

Alla händelser som ledde till den där dagen för tre månader sedan, var det bästa som kunde hänt mig.

Från dag 1 har jag varit belamrad med frilansjobb (webb, illustrationer, grafisk form, motion design) att mina ögon snurrar. Jag älskar det. Även fast jag söker nytt jobb, så har jag iaf något som håller mig flytande under tiden.

En ny period av ens liv börjar nu.

Häromdagen satt jag i en diskussion med Shirin som handlade om våra hamburgerställen. Ingen av oss äter hamburgare speciellt ofta, men dom gångerna vi har gjort det på den senaste tiden, så har vi båda tyckt att burgarna smakar riktigt dålilgt. Vattniga, smaklösa och allmänt oaptitliga. Dom få ställena jag gillar burgarna på är Texas Longhorn och Deli Burger (Deli Burger finns tyvärr inte kvar längre. Tack för infon Xtian från Fastfoodlovers). Det sistnämnda stället inspirerade mig att göra en egen burgare. En Deluxburgare.

Delux Burgare

4 st

Ingredienser:

- 600 g nötfärs
- 1 rödlök
- 4 st romansalladsblad
- 2 st bifftomater
- ca 1 dl saltgurka
- Chiliketchup
- French’s Yellow Mustard (eller för finsmakaren, riktig fransk senap)
- Hamburgerdressing
- 8 skivor cheddarost
- Salt & peppar

Gör så här:

Börja med att skala och skiva rödlöken. Skiva tomaterna och skölj av salladsbladen. Ta nötfärsen och forma dom runda (ta gärna hjälp av en så kallad matring). Se till att färsen är ordentligt pressad.

Om du har grillpanna:
Olja in pannan, och hetta upp i några minuter. Grilla burgarna ca 3-5 minuter på varje sida.

Om du har stekpanna:
Hetta upp stekpannan och häll i matfett. Stek på mellanvärme i 4-5 minuter på varje sida.

Salta och peppra när burgarna är klara.

Bre på senap på undre brödhalvan. Lägg till hamburgerdressing, tomat och salladsblad. Lägg på hamburgaren. Toppa med cheddarost, rödlök och chiliketchup. Lägg på det översta brödet och servera genast.

Tips: Jag brukar alltid förvärma brödet i ugnen några minuter, samt lägga på osten på hamburgaren den sista minuten vid tillagning.
Dryck: Det mesta fungerar givetvis till hamburgare. Personligen så blir det oftast coca-cola eller en ljus iskall öl i frostat glas som har legat i frysen en timme.

Nåväl.

Länkar till tillverkare eller designers med start från bild 1.

http://www.antipodes.co.nz
http://www.evianliveyoung.com/
http://www.1litre.com/home/
http://www.storskogenskalla.se
http://peñaclara22.es/
http://www.fabsearch.com/Restaurant/2023/Zepra-a-cool-Restaurant-in-Tel-Aviv
http://boxedwaterisbetter.com/hello/
http://www.malmbergoriginal.se/
http://www.justdrinkingwater.com/aquapax/index.aspx
http://www.sanrio.com/